Övergång till en klimatneutral kontinent senast 2045 

EU:s klimat- och energiram för 2030 har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 % jämfört med 1990 års nivåer. 

Mot bakgrund av bevisen för utsläppsbanan innehåller EU:s klimatmålplan för 2030 ett nytt förslag om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, vilket är en ökning av det tidigare målet på minst 40 % fram till 2030.

Övergången till agroekologiska jordbrukssystem kan bidra till att uppnå detta mål, vilket är ett av målen för EU:s strategi från jord till bord för att påskynda övergången till ett hållbart livsmedelssystem. Resultaten från UNISECO visar att:

• agroekologiskt jordbruk kan bidra till att mildra klimatförändringen och anpassa sig till dess effekter, t.ex. genom humusbildning och regenerativ åkerodling i östra Österrike;
• införlivandet av förnybar energi i jordbrukssystemen möjliggör nya inkomstflöden, kompenserar för gårdens energikostnader och bidrar till internationella, europeiska och nationella åtaganden om klimatneutralitet (se brittisk storymap, finsk fallstudie Policy Brief);
• Förändringar i jordbruksmetoderna kan minska växthusgasutsläppen från åkermark (se fallstudie från Österrike). 

Att vända förlusten av biologisk mångfald

EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 syftar till att vända förlusten av biologisk mångfald och sätta Europas biologiska mångfald på en väg mot återhämtning senast 2030. Kvalitativa och kvantitativa bevis för agroekologiska jordbruksmetoder och demonstrationer av fallstudier visar att den biologiska mångfalden ökar. Resultaten omfattar följande:

• Förändringar i jordbruksmetoderna kan öka den genetiska mångfalden och mångfalden av arter och livsmiljöer (se den tyska fallstudien); 
• biologisk mångfald och vattenkvalitet i fruktodlingar kan skyddas samtidigt som man förbättrar konkurrenskraften och marknadstillträdet (se grekisk fallstudie); 
• Den biologiska mångfalden kan ökas och landskapsförvaltningen förbättras samtidigt som jordbrukets lönsamhet bibehålls genom lokala värdekedjor (se italiensk fallstudie); 
• Den ekonomiska lönsamheten för konventionella och ekologiska mjölkgårdar kan ökas samtidigt som den biologiska mångfalden i gräsmarker och kvaliteten på vattenresurserna bevaras (se fallstudie från Lettland).  

Alla politiska mål kan inte uppnås samtidigt eller utan konsekvenser för varandra. Kvantitativa bevis samlades in från 13 fallstudier i Europa där scenarier tillämpades för 28 olika agroekologiska metoder på gårdarna jämfört med status quo.

Resultaten visar hur övergången till agroekologiska jordbrukssystem kan öka tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter (t.ex. biologisk mångfald, klimatstabilisering, markkvalitet, minskade utsläpp av växthusgaser). Dessa fördelar är dock kontextberoende (t.ex. basutsläpp från befintliga metoder, lokalklimatet) och kan jämföras med ökade kostnader, behov av kapitalinvesteringar och minskade jordbruksinkomster (t.ex. ca 5 %) (Albanito et al., 2021). Sådana avvägningar mellan mark som leverantör av klimattjänster och mark för jordbruk kommer sannolikt att bli alltmer relevanta när klimatpåverkan förvärras.