Resultaten från modelleringen av de territoriella effekterna av scenarier för storskaligt genomförande av en rad agroekologiska metoder i Europeiska unionen visar att många agroekologiska framtidsscenarier är möjliga i EU utan att äventyra livsmedelssäkerheten och med förbättringar av ett antal hållbarhetsindikatorer om de är inbäddade i större förändringar av livsmedelssystemen. Alla kombinationer av agroekologiska metoder på produktionssidan i Europeiska unionen kan ge flera miljöfördelar. 

En särskild potential för att mildra klimatförändringarna kan förverkligas med agroforestry och den därmed sammanhängande kolinbindningen i vedartad biomassa, vilket kan innebära en kompensation för betydande andelar av det framtida jordbrukets växthusgasutsläpp (Mayer et al., 2021).  En ökning av arealen med agroekologiska metoder och en minskning av växthusgasutsläppen är möjlig inom EU år 2050. 

Konsekvenserna för prisförändringar för EU-producerade och importerade livsmedelsprodukter har modellerats enligt scenarier för importtullar och konsumtionsskatter. Tolkningen av den ekonomiska modellen visar att en kombination av scenarier med EU:s produktionsskatter, EU:s konsumtionsskatter och EU:s importtullar är tillräckliga för att generera de kvantitativa resultaten från den biofysiska modellen. I allmänhet motsvarar dessa tre scenarier ett mycket kraftfullt politiskt ingripande, särskilt när det gäller EU:s produktion. Ett scenario med agroekologisk export motsvarar däremot ett mer blygsamt politiskt ingripande på grund av dess relativt små effekter på de producerade, konsumerade och handlade kvantiteterna.

D4.2 - Report on Participatory Scenario Development of Agro-ecological Farming Systems (link to Zenodo)

D4.3 - Territorial Impacts and Lessons Learnt of the Diffusion of AEFS in the EU (link to Zenodo)

Mer information om territoriella effekter och deras geografiska fördelning finns i det rumsligt explicita interaktiva online-verktyget (Socio-ecological system interaction tool - SESSIT).