FN:s Agenda 2030 (länk på engelska) innehåller en handlingsplan för människor, planet och välstånd, med 17 mål för hållbar utveckling (länk på engelska) och 169 mål. Sedan de offentliggjordes i september 2015 har målen för hållbar utveckling utgjort en gemensam uppsättning mål på internationell, europeisk och nationell nivå. Dessa gemensamma mål bygger på, eller återspeglas i, andra internationella avtal och konventioner:

• FN:s Parisavtal (länk på engelska) "syftar till att stärka det globala svaret på hotet från klimatförändringarna, inom ramen för hållbar utveckling och insatser för att utrota fattigdomen". I avtalet fastställs ett mål om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 °C eller 1,5 °C över förindustriella nivåer, vilket nästan alla länder har åtagit sig att göra.  
• Signatärerna av konventionen om biologisk mångfald (CBD)  har "beslutat att bevara och använda den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt till förmån för nuvarande och framtida generationer". 
• Århuskonventionen) om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsfattande och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor . Dessa konventioner och överenskommelser är integrerade i europeisk, nationell och regional politik.

På motsvarande sätt anger EU i sin Green Deal (länk på engelska) sina ambitioner att uppnå inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050, att ekonomisk tillväxt ska vara frikopplad från resursanvändning och att ingen person och ingen plats ska lämnas utanför. EU erkänner att "klimatförändringar och miljöförstöring är ett existentiellt hot mot Europa och världen". EU fastställer en rad politiska åtaganden på EU-nivå som rör klimatåtgärder, avskaffande av föroreningar, biologisk mångfald, hållbart jordbruk, jordbruk och biologisk mångfald och från jord till bord.

Övergången till agroekologiska jordbrukssystem och jordbruksmetoder erbjuder möjligheter att ta itu med utmaningar av global betydelse, särskilt klimatförändringar, minskad förlust av biologisk mångfald och social rättvisa. Resultaten från UNISECO-projektet ger nya bevis för hur agroekologi kan bidra till flera av målen för hållbar utveckling genom att ta itu med miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor. Genom att arbeta med lokala aktörer i jordbrukssystemen i de 15 fallstudierna (länk på engelska) i kombination med analys på territoriell nivå (länk på engelska) visar resultaten hur man kan bidra till att bekämpa klimatförändringarna genom minskade utsläpp av växthusgaser, skapa förutsättningar för att minska förlusten av biologisk mångfald, främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster, förbättra utbildning och livslångt lärande samt öka medvetenheten om trycket på sociala rättigheter.